113 frågor och svar · uppdaterade 12 oktober 2026
Frågor och svar om stambyte
Här finns svaren på över 100 vanliga frågor om stambyte – från planering, beslut och kostnad till kvarboende, tillval, besiktning och försäkring. Svaren är sammanställda av Danixos stambyteskonsulter och uppdaterade efter de regler som gäller 2026.
Frågorna kommer från styrelser, medlemmar, hyresgäster och fastighetsägare och är ordnade efter ämne. Svaren är korta, och de flesta länkar vidare till den guide där ämnet förklaras utförligt, med källor. Sitter du i styrelsen eller företräder du fastighetsägaren och saknar din fråga? Kontakta oss så pratar vi.
Visar alla 113 frågor
Grunder 7 frågor
Vad är stammar/rörstammar?
Stammar, eller rörstammar, är de större lodräta rören i ett flerbostadshus. De går genom alla våningar, och till dem är de mindre ledningarna från kök och badrum i varje lägenhet anslutna.
Stammarna leder vatten till lägenheterna och avloppsvatten från dem. I källaren ansluts de till husets större ledningar för vatten och avlopp. Läs mer i guiden Stambyte – vad är ett stambyte?
Vilka vattenrör och avloppsrör brukar generellt bytas ut vid ett stambyte?
Vid ett stambyte byts de lodräta stammarna för tappvatten, alltså kallvatten, varmvatten och varmvattencirkulation, och för avlopp. I de allra flesta fall byts också de mindre ledningarna från stammarna till kök, badrum och tvättstuga, och ofta de liggande ledningarna i källaren. Grundledningen under källargolvet ingår inte alltid och bör filmas för sig.
Exakt vad som ingår bestäms i förstudien och skrivs in i förfrågningsunderlaget. Vilka andra installationer som brukar bytas samtidigt tar vi upp i frågan om andra renoveringar i samband med stambytet.
Vilka tecken finns det som påvisar att det är dags för ett stambyte?
Det tydligaste tecknet är upprepade läckor och vattenskador. Enligt Säker Vatten är en vattenskada en signal om att hela systemet behöver ses över. Andra tecken är rost, återkommande fuktskador, höjda premier eller självrisker hos försäkringsbolaget och stigande vatten- och energiförbrukning. Stopp och dålig lukt kan också bero på slitna stammar, men har ofta andra orsaker.
Åldern ger en fingervisning: galvaniserade vattenledningar kan vara slut redan efter 30–40 år. Fler varningstecken, och livslängden för varje rörmaterial, finns i guiden Hur ofta behövs ett stambyte?
Varför behövs stambyten?
Rör slits, och inget material håller för evigt. Förr eller senare måste varje bostadsrättsförening och fastighetsägare byta stammarna för att undvika vattenskador, stopp och akuta reparationer som blir dyra.
Stammar håller ofta 40–60 år, men livslängden beror på material och skick, och vissa material håller kortare tid. Ett stambyte i rätt tid ger huset 40–50 års ny livslängd för rören. Se riktvärdena för varje material i Hur ofta behövs ett stambyte?
Hur kommer det sig att det har blivit mycket vanligare med stambyten i dag än det varit tidigare?
Det finns två huvudskäl. Det första är husens ålder: en stor del av flerbostadshusen byggdes på 1950-, 60- och 70-talen, bland annat under miljonprogrammet 1965–1974, och stammarna i dem är nu uttjänta. Installationerna från den tiden har också kända svagheter, som dolda skarvar och tätskikt som inte klarar dagens krav.
Det andra skälet är att vi använder badrummen på ett annat sätt. I dag duschar de flesta varje dag, och det ger betydligt mer fukt och vatten i badrummet än vad husen ursprungligen var byggda för, med badkar och rördragning anpassad efter dem. Det sliter på både tätskikt och rör. Läs mer om stambyte i hus från 1950–1970-talen.
Hur går det att se om det är dags att utföra ett stambyte?
Säkrast är en förstudie eller statusbesiktning gjord av en sakkunnig, gärna en oberoende konsult. Avloppsstammarna filmas, helst i båda riktningarna, och vid behov tas materialprov. Konsulten går också igenom skadehistoriken, husets byggår, tidigare åtgärder och underhållsplanen.
Resultatet blir en rapport som visar om stammarna behöver bytas nu, kan relinas eller håller några år till. Undersökningen kostar pengar, men den är nästan alltid billigare än skadorna om ni väntar för länge. Läs mer om förstudie och statusbesiktning.
Blir det billigare att betala renovering av vattenskador i stället för att stambyta?
Nej, inte i längden. När stammarna är uttjänta tar lagningar inte bort behovet av ett stambyte, och skadorna blir fler. Varje vattenskada kostar föreningen självrisk och ofta åldersavdrag, eftersom försäkringen ersätter allt mindre ju äldre rören är. Måste stambytet till slut göras akut blir det dessutom sämre planerat och ofta dyrare.
Problemet är stort: enligt Säker Vatten orsakas 59 procent av vattenskadorna i svenska bostäder av ledningssystemet, och 70 procent av dem beror på hög ålder och uteblivet underhåll. Hur gamla stammar påverkar försäkringen och styrelsens ansvar beskriver vi i Styrelsens ansvar vid stambyte.
Relining och underhåll 4 frågor
Vad är skillnaden mellan stambyte och stamrenovering (relining)?
Vid ett stambyte rivs de gamla rören ut och ersätts med nya. Vid relining, som också kallas rörinfodring, sitter avloppsrören kvar och får ett nytt inre rör eller en ny beläggning, utan att väggar och golv rivs. Ordet stamrenovering används ibland om relining och ibland om ett helt stambyte, så fråga alltid vad som avses i en offert.
Relining används i dag nästan bara för avlopp, eftersom det sedan 2016 är förbjudet att gjuta nya plaströr av tvåkomponents-epoxi med bisfenol A inuti tappvattenrör. Den byter inte heller el eller tätskikt. Hur relining fungerar och vilka metoder som finns förklarar vi i guiden om relining.
Hur vet du om det bästa valet är relining eller komplett stambyte?
Det avgörs av rörens skick och av vad föreningen vill uppnå. En statusbesiktning med filmning visar om avloppsrören är i tillräckligt gott skick för relining.
Relining kan passa när läckor behöver åtgärdas snabbt, när en större renovering kan vänta eller när badrummen redan är nyrenoverade. Den kostar ofta 50 000–120 000 kronor per lägenhet, mot oftast 250 000–400 000 kronor för ett traditionellt stambyte med nytt badrum. Ska badrummen ändå byggas om, eller är vattenledningarna uttjänta, är ett stambyte nästan alltid rätt val, och det saknas fortfarande långtidsstudier av hur länge relining håller. Jämförelsen finns i Relining eller stambyte?
Vad innebär det att spola fastighetens stammar (stamspolning)?
Vid stamspolning rensas avloppsstammarna med vatten under högt tryck, så att fett, slam och avlagringar lossnar och risken för stopp minskar. Räcker inte vattnet kompletteras spolningen med mekanisk rensning. Spolning görs också före filmning och relining.
Spolningen gör rören rena men lagar dem inte, och den ersätter aldrig ett stambyte eller en relining när rören är uttjänta. Gamla och spröda rör kan dessutom skadas, så låt filma riskdelar först. Läs mer i guiden om stamspolning.
Hur ofta bör stamspolning utföras för optimal livslängd på fastighetens stammar?
Det finns inget lagkrav och inget allmänt vedertaget intervall, så låt husets stopphistorik och rörens skick styra. Ett hus utan stopp och med rena rör vid filmningen behöver ingen rutinmässig spolning, medan köksstammar som ofta täpps igen av fett kan behöva spolas med kortare intervall än badrumsstammarna.
Lägg in spolningen som en återkommande post i underhållsplanen och justera intervallet efter vad protokollen och filmningen visar. Blir stoppen allt tätare trots spolning är det dags för en statusbesiktning. Läs mer om hur ofta stammarna behöver spolas.
Planering och beslut 13 frågor
Vad är det exakt som händer inför och under ett stambyte?
Ett stambyte går i stora drag till så här:
- Förstudie. En konsult filmar stammarna, besiktigar lägenheter och badrum och tar fram ritningar om de saknas.
- Beslut och projektering. Föreningen bestämmer omfattning och standard, och handlingarna tas fram.
- Upphandling. Entreprenören väljs utifrån ett förfrågningsunderlag.
- Anmälan. Byggnadsnämnden ska ha fått en anmälan och gett startbesked innan arbetet börjar.
- Bygget. De gamla stammarna rivs, nya monteras och badrum och andra ytor byggs upp igen, trapphus för trapphus.
- Avslut. Slutbesiktning, slutbesked och, före garantitidens slut, garantibesiktning.
Steg 1–4 tar ofta ett till två år. Varje steg beskrivs närmare i Hur går stambyte till?
Vilka olika steg finns det i planeringsprocessen för ett stambyte?
Planeringen brukar delas in efter hur lång tid det är kvar till byggstart:
- Ett år eller mer före start: statusbesiktning, projektledare, entreprenadform, budget och tidsplan.
- 6–12 månader före: beslut om stambytet och om vad som ska göras samtidigt, plan för kvarboende, miljöinventering och informationsmöten.
- 3–6 månader före: projektplan, förfrågan till entreprenörer, anmälan till byggnadsnämnden och byggarbetsmiljösamordnare.
- 1–3 månader före: anbudsjämförelse, kontrakt med säkerheter och försäkringar samt de boendes tillval.
I större projekt börjar förstudien ofta tidigare. Alla punkter finns i checklistan vid stambyte.
Kan en fastighetsägare eller bostadsrättsförening utföra en planering inför ett stambyte på egen hand?
Delvis. En styrelse med tid och ordning på dokumentationen kan göra mycket själv, men att bedöma stammarnas skick, skriva förfrågningsunderlaget och jämföra anbud kräver en erfarenhet som få styrelser har.
Vissa föreningar väljer entreprenör tidigt och låter entreprenören hjälpa till med planeringen. Det kan fungera, men då kommer råden från den som också ska sälja och utföra arbetet. En oberoende konsult företräder bara föreningen, och ju tidigare konsulten kommer in, desto mer kan ni påverka pris, tidsplan och kvalitet. Skillnaden beskriver vi i Oberoende stambyteskonsult.
Vad kan fastighetsägare och bostadsrättsföreningar utföra på egen hand inför ett stambyte?
Själva bygget ska göras av entreprenörer med rätt behörigheter, men inför stambytet kan styrelsen till exempel
- samla ritningar, tidigare utredningar och skadehistorik
- gå igenom underhållsplan, ekonomi och lån och ta en första kontakt med banken
- ta reda på vilka ändringar medlemmarna har gjort i sina badrum, till exempel flyttade golvbrunnar
- informera medlemmarna tidigt och samla in deras frågor och önskemål.
Det ger konsulten bättre underlag och sparar tid när förstudien börjar.
Vilket är det bästa alternativet för att skapa en hållbar planering inför, under och efter ett stambyte?
Planera för hela livslängden, inte bara för bygget. Börja med en förstudie, så att ni vet vad som behöver göras, och lägg in stambytet och de nya installationerna i underhållsplanen. Välj material och lösningar efter livslängd och underhåll och inte bara efter pris, och ställ miljökrav redan i förfrågningsunderlaget.
Följ sedan upp hela vägen, under bygget, vid slutbesiktningen och genom garantitiden. Spara relationshandlingar och drift- och skötselinstruktioner, så att nästa styrelse vet vad som finns i väggarna. Läs mer om vad föreningen ska få efter stambytet.
Varför är det viktigt att informera boende och hyresgäster om allting rörande ett kommande stambyte?
Ett stambyte påverkar allas vardag under flera veckor, och när informationen dröjer sprids oro och rykten snabbt. De boende behöver veta när vatten och avlopp stängs av, var de kan gå på toaletten, duscha och diska och hur länge arbetet pågår i deras lägenhet. Många undrar också hur avgiften eller hyran påverkas.
Tydlig information i god tid ger färre klagomål och gör det lättare att få tillträde till lägenheterna enligt tidsplanen. En tidslinje för vad som ska sägas när, med mallar, finns i Information till boende vid stambyte.
Måste ett stambyte utföras i hela fastigheten på samma gång, eller finns det möjligheter att dela upp renoveringen på flera tillfällen?
Det går att dela upp arbetet. Vid ett partiellt stambyte byts stammarna bara i en eller några lägenheter eller i en del av huset, och resten görs senare. Det ger dock mer arbete totalt, eftersom etablering, rivning och anslutningar måste göras flera gånger. Arbetet tar ofta längre tid och blir mindre kostnadseffektivt.
Vi rekommenderar därför oftast ett komplett stambyte i hela fastigheten i ett sammanhang. Det ger jämnare kvalitet, bättre kostnadseffektivitet och kortare total störning för de boende. Även ett komplett stambyte görs normalt i etapper, trapphus för trapphus, så att de boende kan bo kvar. När ett partiellt byte ändå kan passa beskriver vi i Stambytesmetoder.
Vilka andra renoveringar och åtgärder anses lämpliga att utföra i samband med ett stambyte?
Badrummen byggs nästan alltid om, och många föreningar passar på att göra mer när väggar och bjälklag ändå öppnas: nya stigarledningar och elcentraler, ny ventilation, nya värmeledningar, en ny tvättstuga och ibland nya kök. Eftersom stammarna byts ungefär vart 40–60:e år slipper ni då öppna samma ytor igen om några år.
Det kostar mer just nu, och allt behöver bestämmas innan projekteringen börjar. För- och nackdelarna beskriver vi i El och ventilation vid stambyte.
Går det att dra upp stammarna till en eventuell torkvind för att förbereda en vindsutbyggnad, och vem betalar i så fall?
Ja, i de flesta fall går det bra, och det är ofta klokt att förbereda stammarna redan under stambytet om en vindsutbyggnad kan bli aktuell. Används vinden som förråd måste de boende tömma sina utrymmen.
I ett hyreshus betalar fastighetsägaren, och investeringen ger normalt inte grund för högre hyra i de befintliga lägenheterna. Det är hyrorna i de nya lägenheterna som får bära kostnaden.
I en bostadsrättsförening är en vindsutbyggnad normalt en väsentlig förändring av huset, och då ska stämman besluta om den, om inte stadgarna säger något annat. Föreningen betalar via sin budget, avgifter eller lån, men får också intäkterna, till exempel när de nya lägenheterna upplåts. Att inreda nya bostäder kräver bygglov. Läs mer om beslut i bostadsrättsföreningen.
Vem eller vilka tar det slutgiltiga beslutet om att ett stambyte ska utföras?
Det är fastighetsägaren som beslutar. I ett hyreshus är det ägaren eller ägarens bolag, och i en bostadsrättsförening är ett rent stambyte underhåll som styrelsen normalt kan besluta om. Stadgarna kan dock kräva stämmobeslut, och många styrelser förankrar stambytet på en stämma även när det inte krävs.
Ska badrummen samtidigt byggas om till dagens standard förändras lägenheterna, och då räcker inte ett styrelsebeslut. Vad som krävs då, och hur ni förbereder stämman, går vi igenom i Stambyte i BRF: vem beslutar?
Måste hyresgäster och lägenhetsinnehavare godkänna ett stambyte?
Inte för själva stambytet. Att byta uttjänta rör är underhåll som föreningen eller hyresvärden ansvarar för, och de boende måste ge hantverkarna tillträde.
Godkännande blir aktuellt först när lägenheten förändras eller får högre standard. I en bostadsrättsförening gäller det till exempel när badrummen byggs om till dagens standard, och i en hyresrätt standardhöjande åtgärder i lägenheten. Läs mer om beslutsreglerna i BRF och om stambyte i hyresrätt.
Vad kan en bostadsrättsförening göra om en eller flera ägare av lägenheterna i föreningen motsätter sig stambytet?
Själva stambytet kan en medlem inte stoppa. Föreningen har rätt att komma in i lägenheten för arbeten som den svarar för (7 kap. 13 § bostadsrättslagen), och om en medlem vägrar trots information och samtal kan föreningen ansöka om särskild handräckning hos Kronofogden.
Gäller motståndet att badrummet byggs om till dagens standard kan medlemmen vägra att samtycka. Då krävs ett stämmobeslut med kvalificerad majoritet och hyresnämndens godkännande, som vi beskriver i Stambyte i BRF: vem beslutar? Med tydlig information och samma regler för alla är tvister ovanliga.
Vad kan en fastighetsägare göra om en eller flera hyresgäster motsätter sig stambytet?
Det beror på vad hyresgästen motsätter sig. Själva stambytet är underhåll, och det kräver inte hyresgästens godkännande. För standardhöjande åtgärder i lägenheten, till exempel ett nytt och bättre utrustat badrum, krävs däremot hyresgästens godkännande. Hyresvärden ska i förväg skriftligen informera hyresgästerna om de planerade åtgärderna.
Säger en hyresgäst nej kan hyresvärden ansöka om tillstånd hos hyresnämnden. Nämnden prövar bland annat om åtgärden är motiverad och om den är oskälig mot hyresgästen. De flesta frågor brukar kunna lösas i dialog långt innan det blir aktuellt, till exempel genom tydlig information och valmöjligheter. Läs mer om stambyte i hyresrätt.
Tid och tidsplan 9 frågor
Hur lång tid tar planeringen för att kunna utföra det fysiska arbetet i en stambytesprocess?
Oftast ett till två år från förstudien till byggstart. Under den tiden ska stammarna utredas, beslut fattas, handlingarna tas fram och entreprenören handlas upp. Bara byggnadsnämndens handläggning av anmälan får ta fyra veckor, och tiden kan förlängas en gång med högst fyra veckor.
I ett mindre hus med akut behov kan det gå fortare. Oenighet i föreningen, en finansiering som behöver lösas eller en prövning i hyresnämnden kan i stället förlänga tiden. En tidsplan fas för fas finns i Hur lång tid tar ett stambyte?
Vad är den generella tiden ett stambyte tar i varje enskild lägenhet?
Normalt 6–12 veckor. Var i spannet det hamnar beror på hur mycket som ska göras, vilken standard och vilka tillval som har valts och om köket också renoveras. Oförutsedda skador kan förlänga tiden.
Entreprenören arbetar med flera lägenheter parallellt, ofta en stam eller ett trapphus i taget, och du får normalt en preliminär tidsplan för din lägenhet i god tid före start. Läs mer om tiden per lägenhet och för hela huset.
Hur lång tid tar det fysiska arbetet för ett komplett stambyte i en fastighet?
Ofta ett år eller mer, eftersom arbetet görs trapphus för trapphus eller etapp för etapp. Hur lång tid det blir beror på antalet lägenheter, hur etapperna läggs upp, entreprenörens bemanning och vad som görs samtidigt.
Kontraktet anger ett datum då allt ska vara klart, och eftersom det ofta innehåller vite vid försening brukar datumet ha marginal för oförutsedda händelser. Läs mer om tidsplanen för ett stambyte.
Vad är den totala tiden för ett komplett stambyte från planering till slutbesiktning?
Från förstudie till färdigt och besiktigat stambyte bör föreningen räkna med ett och ett halvt till tre år.
Ett litet hus med akut behov och snabba beslut kan bli klart på kortare tid, medan stora projekt med många hus tar betydligt längre. Hela tidslinjen finns i Hur lång tid tar ett stambyte?
Under vilka tider kommer hantverkare och personal normalt att behöva tillgång till lägenheter under den fysiska delen av ett stambyte?
Hantverkarna arbetar normalt under byggbranschens vanliga arbetstider, till exempel 07.00–16.00 eller 08.00–17.00, helgfria vardagar om inget annat har meddelats. Arbetstiderna ska stå i kontraktet och i informationen till de boende, så att kvällar och helger blir lugna.
Under de veckor som arbetet pågår i din lägenhet behöver hantverkarna komma in varje arbetsdag, även när du inte är hemma. Läs mer om vad som händer under stambytet.
Är det möjligt att planera exakt tid för när enstaka lägenheter berörs och när hantverkare kommer att vara i enskilda lägenheter?
Vilka veckor arbetet pågår i din lägenhet går oftast att få veta ungefär i förväg. Däremot går det sällan att bestämma exakt när hantverkarna är på plats under arbetsdagen. De går in och ut efter hur arbetet fortskrider, och entreprenören brukar byta till ett tillfälligt lås så att de kan arbeta utan att någon behöver vara hemma.
Det du vill hålla privat kan du skärma av i ett rum som hantverkarna inte behöver komma in i. Behöver du vara ostörd en viss dag går det ofta att komma överens om det med entreprenören eller projektledaren, om du säger till i god tid. Läs mer om vad som händer under stambytet.
Hur lång tid innan boende meddelas om att stambytet ska utföras i deras lägenhet?
Det första beskedet kommer långt innan arbetet börjar, ofta redan när stammarna utreds eller när stambytet tas upp på ett informationsmöte eller en stämma. Sedan blir informationen mer detaljerad ju närmare starten det är: helheten ungefär ett år före, tillval och särskilda behov ett halvår före, tidsplanen för ditt trapphus cirka tre månader före och det praktiska för ditt hushåll en månad före.
Hur föreningen eller hyresvärden bör lägga upp informationen, med mallar, beskriver vi i Information till boende vid stambyte.
Hur påverkas boende av ett stambyte under planering?
Under planeringen märks stambytet knappt i vardagen. Det enda fysiska som brukar hända är att någon behöver komma in i lägenheten för att mäta upp, filma rör eller besiktiga badrummet.
Däremot kan planeringen kännas jobbig på andra sätt. Många oroar sig för hur det ska bli, särskilt äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Det brukar gå att hitta bra lösningar, men då behöver föreningen eller hyresvärden få veta om särskilda behov i god tid. Gå på informationsmötena och läs den skriftliga informationen, så blir det lättare att förbereda sig. Läs mer om hur särskilda behov kan fångas upp.
Påverkas de boende av ett stambyte även efter att arbetet i deras enskilda lägenhet har slutförts?
När arbetet i din lägenhet är klart är det mesta av besväret över, och du har nya rör och oftast ett nytt badrum. Eftersom många lägenheter görs parallellt brukar dessutom hela stambytet närma sig sitt slut.
Så länge arbete pågår i trapphus, källare och andra lägenheter märks det ändå, till exempel genom buller, transporter och korta avstängningar av vattnet. Efteråt görs också besiktningar, och då kan besiktningsmannen eller entreprenören behöva komma in i lägenheten igen för att kontrollera eller åtgärda fel. För de flesta känns det som det positiva avslutet på en jobbig period. Läs mer om steg 3 – efter stambytet.
Kostnad och finansiering 9 frågor
Hur finansieras ett stambyte?
De flesta bostadsrättsföreningar betalar med en kombination av nya lån, sparade medel och höjd årsavgift. Hyresvärdar lånar också, och om lägenheternas standard höjs kan en del av kostnaden tas ut genom hyran.
Banken tittar främst på föreningens kassaflöde, på avgift och skuldsättning per kvadratmeter och på underhållsplanen. Ta därför fram en kalkyl för just er förening i god tid. Läs mer om finansiering av stambyte och vad ett stambyte kostar.
När ska ett stambyte betalas?
Entreprenören får betalt efter hand som arbetet utförs, enligt en betalningsplan i kontraktet. Det vanligaste är att betalningarna kopplas till utförda etapper, så att föreningen aldrig betalar för arbete som inte är gjort. Det minskar också risken om entreprenören skulle gå i konkurs.
Föreningen behöver alltså ha pengar tillgängliga i takt med betalningsplanen, och räntan under byggtiden ska finnas med i kalkylen. Hur ni får betalningsplan och lån att gå ihop beskriver vi i guiden om finansiering av stambyte.
Är det möjligt att utnyttja ROT-avdrag vid stambyte som privat fastighetsägare?
Nej, inte för ett stambyte i ett hyreshus. Rotavdrag ges bara till privatpersoner för arbete i en bostad som de själva äger och som de, eller deras föräldrar, använder som permanentbostad eller fritidsbostad. Ett fastighetsbolag kan aldrig få rotavdrag, och en privatperson som äger ett hyreshus får inte avdrag för arbete i lägenheter som hyrs ut.
Hyresgästerna kan inte heller få rotavdrag för stambytet, eftersom de inte äger lägenheten. Vem som kan få avdrag vid ett stambyte reder vi ut i ROT-avdrag vid stambyte.
Är det möjligt för en bostadsrättsförening att utnyttja ROT-avdrag vid stambyte?
Nej. Föreningen kan inte få rotavdrag, eftersom avdraget bara gäller privatpersoner, och Skatteverket anger uttryckligen att det inte ges rotavdrag för att utföra stambyten, flytta eller byta avloppsrör eller flytta golvbrunn i en bostadsrätt.
Medlemmarna kan däremot få rotavdrag för egna tillval i lägenheten, till exempel golvvärme eller exklusivare kakel. Under 2026 är avdraget 30 procent av arbetskostnaden, högst 50 000 kronor per person och år. Det förutsätter att medlemmen själv beställer och betalar arbetet och att det ingår i medlemmens underhållsansvar enligt stadgarna. Hur tillvalen ska beställas och faktureras finns i ROT-avdrag vid stambyte.
Kommer ett stambyte automatiskt att betyda en högre hyra?
Inte automatiskt, men ofta blir det dyrare att bo efteråt.
- Hyresrätt: Hyran får inte höjas för rent underhåll, till exempel att gamla rör byts mot nya. Om lägenhetens standard höjs, till exempel med ett modernare badrum, kan hyran höjas. Höjningen förhandlas normalt med Hyresgästföreningen och kan prövas av hyresnämnden.
- Bostadsrätt: Föreningen behöver täcka räntor och amorteringar på lånen, och därför höjs ofta årsavgiften. Avgiften beslutas normalt av styrelsen enligt stadgarna.
Hur mycket avgiften påverkas beror på föreningens sparande, lån och ränteläge. Se räkneexemplet för avgiften och läs om hyreshöjning efter stambyte i hyresrätt.
Utgår det någon rabatt eller kompensation i form av lägre hyra till hyresgäster under ett stambyte?
Ja, för hyresgäster. Den som utan egen skuld drabbas av hinder eller men i boendet, till exempel under ett stambyte, har rätt till skälig nedsättning av hyran. Ersättningen förhandlas oftast mellan hyresvärden och Hyresgästföreningen och betalas ofta ut i efterhand, så under arbetet betalar man normalt vanlig hyra.
Medlemmar i en bostadsrättsförening har ingen automatisk rätt till sänkt avgift, och eftersom medlemmarna själva betalar stambytet skulle en rabatt bara flytta kostnaden mellan dem. Vad lagen säger om nedsättning och ersättningsboende finns i Stambyte med kvarboende.
Hur fördelas kostnader mellan lägenhetsinnehavare och föreningen?
Huvudregeln är att föreningen betalar stambytet och den standard som föreningen har beslutat om, medan varje medlem betalar sina egna tillval och ändringar. Föreningen kan inte tvinga en medlem att betala en viss badrumsstandard ur egen ficka, och en medlem kan inte kräva mer än standarden.
Vem som ansvarar för vad i lägenheten framgår av stadgarna. Vill föreningen ta ut särskilda belopp av enskilda medlemmar, till exempel genom en insatshöjning, krävs en särskild beslutsordning. En tabell över vem som betalar vad finns i Stambyte i bostadsrätt – vem betalar vad?
Standardlösning – vad bekostar lägenhetsinnehavaren?
Ingenting extra utöver årsavgiften. Standardlösningen är den nivå som föreningen har beslutat om och skrivit in i kontraktet med entreprenören, vanligen nytt tätskikt, kakel och klinker med några valbara alternativ, ny golvbrunn, toalett, tvättställ, blandare och dusch.
Det du väljer utöver standarden, till exempel golvvärme, handdukstork, exklusivare kakel eller en ändrad planlösning, betalar du själv, och tillvalen beställs normalt direkt hos entreprenören. Vad som brukar ingå och vad som är tillval visar vi i en tabell i Badrummet vid stambyte.
Kan ägare av lägenhet i föreningen som nyligen utfört omfattande renovering få någon form av kompensation?
Det finns ingen lagstadgad rätt till kompensation, och det vanligaste är att ingen ersättning ges när stammarna ändå måste bytas. Vissa föreningar beslutar om en ersättning, till exempel ett schablonbelopp.
Huvudsaken är att styrelsen bestämmer en princip som gäller lika för alla, helst redan i beslutsunderlaget och innan tillvalen börjar. Informera också tidigt om att stambyte planeras, så att färre medlemmar renoverar i onödan. Om ett nyrenoverat badrum kan sparas tar vi upp i frågan om att slippa badrumsrenovering.
Upphandling, avtal och ansvar 11 frågor
Varför ska fastighetsägare och bostadsrättsföreningar alltid anlita professionell konsulthjälp vid problem med vatten och avlopp i en eller flera fastigheter?
Vatten och avlopp är husets mest känsliga installationer, och ett stambyte är ofta föreningens största investering. Styrelsen behöver därför en sakkunnig på sin sida som kan bedöma rörens skick, föreslå rätt åtgärd och se till att entreprenören levererar det som är avtalat.
En konsult kan ta hela kedjan, från förstudie, förfrågningsunderlag och upphandling till kontakten med byggnadsnämnden, projektledningen och besiktningarna. Välj en konsult som bara företräder föreningen och inte tjänar på en viss metod eller entreprenör. Läs mer om vad en stambyteskonsult gör eller om Danixos stambyteskonsulter.
Hur vet jag som fastighetsägare eller medlem i en bostadsrättsförening att en entreprenör utför ett korrekt stambyte?
Börja med kraven i förfrågningsunderlaget: VVS-företaget ska vara Säker Vatten-auktoriserat och våtrummen byggas av ett GVK- eller BKR-behörigt företag. Branschreglerna är inte lag, men försäkringsbolagen kräver dem ofta. För elarbeten finns däremot ett lagkrav på behörighet.
Under bygget följs arbetet upp med entreprenörens egenkontroller, byggmöten och kontroller av till exempel tätskikt innan de byggs in, och det avslutas med en slutbesiktning av en opartisk besiktningsman. Som beställare är det svårt att bevaka allt själv, och därför anlitar många föreningar en oberoende konsult. Läs mer om besiktningar vid stambyte.
Hur kontrollerar jag en entreprenörs kreditvärdighet?
Ta en kreditupplysning på företaget från ett kreditupplysningsföretag. Där ser du kreditbetyget, eventuella betalningsanmärkningar, ekonomin i de senaste årsredovisningarna och vilka som sitter i styrelsen. Lita inte enbart på kreditbetyg som företaget själv visar upp på sin webbplats, eftersom falska intyg förekommer i byggbranschen.
Gör kontrollen innan kontraktet skrivs och gärna igen under bygget. Vad betygen betyder förklarar vi i frågan Vad är kreditvärdighet?, och vilka fler kontroller ni bör göra finns i Välja entreprenör för stambyte.
Hur går det till att ta reda på om en entreprenör har stabila finanser och tillräcklig kapacitet att utföra det önskade stambytet?
Ekonomin kontrollerar ni med en kreditupplysning och hos Skatteverket: att företaget har F-skatt, är registrerat för moms och som arbetsgivare och inte har obetalda skatter. Gå också igenom de senaste årsredovisningarna.
Kapaciteten handlar om att entreprenören har tillräckligt med egen personal och arbetsledning för just ert projekt, erfarenhet av stambyten med kvarboende och referenser från liknande hus. Ring referenserna, och skriv in utlovad bemanning, tidsplan och boendehantering i kontraktet. Läs mer i Välja entreprenör för stambyte.
Varför är det bättre med en entreprenör som har hög kreditvärdighet i jämförelse med övriga entreprenörer?
Hög kreditvärdighet betyder att företaget har en stabil ekonomi och sköter sina betalningar, skatter och avgifter. Det gör entreprenören till ett säkrare val.
Det är extra viktigt vid ett stambyte. Kontrakten gäller ofta många miljoner kronor, arbetet pågår i ett år eller mer, och garantitiden är normalt fem år. Går entreprenören i konkurs under bygget eller garantitiden kan föreningen få stora extra kostnader och förseningar. En entreprenör med god ekonomi har också bättre förutsättningar att planera långsiktigt, behålla sin personal och stå för sina åtaganden. Läs mer om hur ni väljer entreprenör.
Vad är kreditvärdighet?
Kreditvärdighet är en bedömning av hur troligt det är att ett företag kan betala sina skulder. Bedömningen bygger bland annat på hur företaget har betalat sina räkningar, fakturor och lån, på ekonomin i årsredovisningarna och på eventuella betalningsanmärkningar.
Kreditupplysningsföretagen använder olika skalor. UC delar in företag i riskklasser från 1 till 5, där 1 betyder mycket hög risk och 5 mycket låg risk. Andra kreditupplysningsföretag använder bokstavsbetyg, där AAA är den högsta kreditvärdigheten och C den lägsta. Kontrollera därför alltid vilken skala ett betyg avser.
Är det möjligt att skydda sig om en entreprenör som utför eller har avslutat stambytet går i konkurs?
Det finns inget som skyddar till hundra procent, men ni kan minska risken rejält. Börja med att kontrollera entreprenörens ekonomi noga innan kontraktet skrivs.
Kräv dessutom i kontraktet att entreprenören ställer säkerhet, till exempel en fullgörandegaranti eller fullgörandeförsäkring från en bank eller ett försäkringsbolag. Den gäller för just ert projekt och ger föreningen ersättning upp till ett avtalat belopp om entreprenören inte fullföljer sina åtaganden, till exempel vid konkurs under bygget eller garantitiden. Se också till att betalningsplanen följer utfört arbete, så att föreningen aldrig har betalat mer än det som är gjort. Läs mer om upphandling av stambyte.
Varför är det viktigt att den entreprenör jag anlitar betalar sina skatter och avgifter?
Det visar hur seriöst företaget är. En entreprenör som inte betalar sina skatter och avgifter i tid har ofta problem även på andra områden, till exempel med ekonomin, bemanningen eller kvaliteten. Då kan ni varken lita på kvaliteten, på att projektet blir klart i tid eller på att företaget orkar genomföra ett stambyte.
Obetalda skatter kan dessutom vara ett tidigt tecken på att företaget är på väg mot konkurs. Hur ni kontrollerar det beskriver vi i frågan om entreprenörens ekonomi och kapacitet.
Finns det någon ersättning om ett stambyte inte skulle slutföras inom föreskriven tid?
Ja, om det står i kontraktet, och det gör det nästan alltid. Det vanliga är att parterna avtalar om vite, till exempel ett visst belopp per vecka som arbetet blir försenat. Vitet ska vara tillräckligt kännbart för att entreprenören ska prioritera tidsplanen.
Utan avtalat vite blir det svårare. Då kan föreningen normalt bara kräva ersättning för den skada som den kan visa att förseningen har orsakat, och det är ofta svårt. Se därför till att kontraktet innehåller tydliga tider, vite och regler för hur tidsförlängning hanteras. Läs mer om upphandling av stambyte.
Vilka juridiska personer är ansvariga för ett stambyte?
Under hela projektet är fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen byggherre. Det innebär bland annat att föreningen ansvarar för anmälan till byggnadsnämnden, för att kontrollplanen följs och för att det finns byggarbetsmiljösamordnare för planering och utförande (BAS-P och BAS-U).
När en entreprenör har handlats upp ansvarar entreprenören enligt kontraktet för att stambytet blir utfört i tid, håller avtalad kvalitet och uppfyller kontraktet. Konsulter, till exempel projektledare och besiktningsman, ansvarar för sina uppdrag enligt sina avtal, vanligen enligt standardavtalet ABK 09. Läs mer om anmälan och kontrollansvarig vid stambyte.
Finns det enskilda personer som kan hållas ansvariga för och under ett stambyte?
Normalt inte. Avtalen tecknas mellan juridiska personer, till exempel en bostadsrättsförening och ett entreprenadföretag, och det är de som ansvarar. De anställda och arbetsledarna kan inte hållas personligt ansvariga av motparten, även om de har haft ansvar för projektet. Internt kan företagen däremot ställa sina anställda till svars.
Det finns några undantag. Om entreprenören driver en enskild firma är det ägaren som personligen ansvarar för företagets åtaganden. Styrelseledamöter i en bostadsrättsförening kan också i undantagsfall bli skadeståndsskyldiga mot föreningen, om de har orsakat skada med uppsåt eller av oaktsamhet, men med ordentliga underlag och protokollförda beslut är risken liten. Läs mer om styrelsens ansvar vid stambyte.
Boende och kvarboende 9 frågor
Kan stambyte utföras med kvarboende?
Ja. Förr var det vanligt att alla boende evakuerades, ibland till baracker, men i dag görs de allra flesta stambyten med kvarboende. Det betyder perioder utan vatten och avlopp i lägenheten, hantverkare som går in och ut och en hel del buller och damm, men med tillfälliga toaletter, duschar och diskplatser i eller nära huset.
Kvarboende passar inte alla, till exempel inte alltid den som har svåra andningsbesvär. Metoder som kassett, prefab och relining stör mindre och går ofta snabbare. Läs mer om hur vardagen fungerar under stambytet.
Erbjuds ersättningsboende vid stambytet?
Oftast inte. En bostadsrättsförening har ingen allmän skyldighet att ordna evakueringsbostad, och i ett hyreshus bestämmer hyresvärden hur arbetet ska genomföras. Ersättningsboende blir främst aktuellt när lägenheterna inte går att bo i, till exempel vid en totalrenovering som även omfattar köken.
Många föreningar och hyresvärdar erbjuder ändå lösningar för den som har särskilda behov, och vissa flyttar boende i små lägenheter, till exempel ettor med kök, till en tillfällig bostad. Säg till i god tid om du behöver hjälp. Läs mer om kvarboende och evakuering.
Kan en person med andningsbesvär, KOL, astma, dammallergi eller andra allergiska eller respiratoriska besvär bo kvar under ett stambyte?
Det kan bli svårt. Ett stambyte ger mycket damm, även när entreprenören skärmar av och städar, och för personer med KOL, astma, dammallergi eller andra andningsbesvär kan det vara en verklig hälsorisk.
Meddela föreningen eller hyresvärden så tidigt som möjligt, så att extra skydd kan planeras och arbetet i din lägenhet förberedas. Erbjuds du inte ersättningsboende och dina besvär är allvarliga är det klokt att bo någon annanstans åtminstone under rivningen, när det dammar mest. Läs mer om särskilda behov under stambytet.
Vad gör jag med en bebis/små barn vid ett stambyte?
För spädbarn, särskilt under det första halvåret, är en byggarbetsplats ingen lämplig miljö. Det finns inga livshotande risker med att bo kvar med små barn, men det blir mycket damm, buller och spring. Det är upp till varje förälder att avgöra vad som är bäst för barnet.
Friska barn som är lite äldre och inte har allergier eller andningsbesvär brukar klara ett stambyte med kvarboende ganska bra. Tänk på att det kommer att finnas verktyg, material och öppna ytor i lägenheten, och håll uppsikt. Ett tips är att planera för att vara borta mer på dagtid under rivningsveckorna, när det är som mest damm och oväsen. Fler råd finns i Stambyte med kvarboende.
Är det möjligt för husdjur att bo kvar under den fysiska delen av ett stambyte?
Ja, men du ansvarar själv för att varken djuret eller hantverkarna kommer till skada. Ha djuret bakom stängd dörr i ett rum där ingen arbetar, och berätta för entreprenören att det finns djur i lägenheten.
Tänk också på kvällar och helger, när damm, verktyg och material finns kvar. För djur som är känsliga för buller kan det vara skonsammast att bo någon annanstans under rivningsveckorna. Fler praktiska tips finns i Stambyte med kvarboende.
Vad är riskerna att vistas i en lägenhet under ett stambyte?
För en frisk vuxen innebär det normalt inga särskilda risker att vistas i lägenheten under ett stambyte. Det blir smutsigt, bullrigt och dammigt, och man behöver se upp för verktyg, material och kablar som kan ligga framme.
Riskerna är större för äldre och för personer med rörelsehinder eller andningsbesvär, och för barn utan tillsyn. Om det finns asbest i huset saneras det av ett företag med tillstånd från Arbetsmiljöverket, avskärmat från de boende och enligt särskilda regler. Läs mer om asbest vid stambyte.
Vad behöver du som boende förbereda inför ett kommande stambyte?
Det viktigaste är att tömma de utrymmen där hantverkarna ska arbeta och att göra det lätt att komma fram. Inför start brukar du behöva
- tömma badrum och toalett helt, och ofta delar av köket
- flytta möbler och saker från de ytor som berörs, till exempel i hallen
- ställa värdesaker i ett rum där hantverkarna inte behöver vara
- berätta för ditt försäkringsbolag att stambytet ska göras
- planera för toalett, dusch, disk och matlagning under de veckor arbetet pågår.
Vad som gäller i ert projekt får du veta på informationsmötena före start. Läs mer om vad som händer under stambytet.
Vilka alternativa lösningar finns för toalett, dusch och kranvatten under stambytet?
Vid kvarboende ordnas tillfälliga lösningar för toalett, dusch, vatten och disk, och ofta också för tvätt om tvättstugan berörs. Vanligast är toaletter och duschar i en gemensamhetslokal eller en hygienvagn på gården och vatten från en tappkran i trapphuset.
I vissa projekt får hushållet en torrtoalett i lägenheten, särskilt om någon i hushållet är äldre eller har ett rörelsehinder. Behöver du det, säg till i god tid. Vad de boende brukar få under stambytet finns i Stambyte med kvarboende.
Vart ska du vända dig med frågor innan, under och efter ett stambyte?
Under planeringen kommer informationen via informationsmöten, brev, föreningens webbplats eller anslag i trapphuset. Där ska det också stå vem som är projektledare, vilken entreprenör som gör arbetet och vem du kontaktar.
Under bygget vänder du dig i första hand till projektledaren eller den kontaktperson som har utsetts för de boende, och praktiska frågor om din lägenhet kan du ofta ställa direkt till entreprenörens arbetsledare. Hos större fastighetsägare finns ofta en kundtjänst. Är du missnöjd med något, se frågan om klagomål och synpunkter.
Under stambytet 11 frågor
Fungerar toalett, dusch, kranvatten samt avlopp som vanligt under stambytet?
Nej. När arbetet når din lägenhet stängs vatten och avlopp av där, och du kan inte använda toalett, dusch eller kranar under den tiden. Använd inte heller avloppet när det är avstängt, eftersom det kan orsaka vattenskador. Dessutom aviseras kortare avstängningar för hela eller delar av huset, till exempel när stammarna i källaren kopplas om.
Det förekommer att vatten och avlopp hålls igång i delar av lägenheten, men det är ovanligt eftersom det gör arbetet dyrare och långsammare. Vad som ordnas i stället beskriver vi i frågan om tillfälliga toaletter och duschar.
Hur länge blir boende utan toalett?
Under större delen av den tid som arbetet pågår i ditt badrum. Själva arbetet i lägenheten tar normalt 6–12 veckor, och hur länge badrummet är ur funktion beror på metoden, vilka arbeten som görs och vilka tillval du har valt.
Fråga projektledaren hur länge just ditt badrum beräknas vara avstängt, så att du kan planera. Läs mer om tidsåtgången vid stambyte.
Är det möjligt att utföra ett stambyte utan buller?
Nej, tyvärr inte. Det går inte att riva kakel, klinker och betong utan att det låter. Mest buller blir det i början, när väggar och golv rivs, betong bilas och de gamla stammarna tas bort. Den perioden tar ofta två till tre veckor i varje etapp, och sedan blir det lugnare.
Maskiner och arbetssätt har blivit tystare med åren, och entreprenören ska följa överenskomna arbetstider. Ett traditionellt stambyte låter mest, medan kassett- och prefabstambyten låter mindre. Relining är den metod som stör minst. Metoderna jämförs i Stambytesmetoder.
Varför måste stambyten vara så dammiga och smutsiga?
När väggar, golv och ibland tak rivs sprids gipsdamm, och när betong bilas sprids betongdamm. Det går inte att utföra ett stambyte helt rent och dammfritt.
Entreprenören försöker skydda resten av lägenheten med dammslussar, skyddspapp och plast, och ofta används fläktar som suger ut den dammiga luften. Ändå går det inte helt att stoppa att damm och smuts sprids till andra rum. Hantverkarna städar dagligen och gör en byggstädning när arbetet i lägenheten är klart. Som boende bör du ändå räkna med att göra en ordentlig storstädning själv efteråt.
Blir det rörigt i lägenheten under ett stambyte?
Ja, under några veckor. Hantverkarna går in och ut, saker från badrum och hall behöver få plats i resten av lägenheten, och damm sprids trots skyddet.
Ta ned tavlor, speglar och ömtåliga saker från väggar och bokhyllor, eftersom vibrationerna från rivningen kan få dem att falla. Packa gärna ned sådant du inte behöver under perioden, så blir det lättare att hålla ordning medan arbetet pågår.
Vad kan göras för att skydda möbler och andra ägodelar under ett stambyte?
Entreprenören sätter upp dammskydd och skyddar golv och väggar där arbetet pågår. Ofta delar entreprenören eller föreningen dessutom ut plast, papp och tejp, så att du själv kan täcka över möbler, garderober och bokhyllor i resten av lägenheten.
Förvara värdesaker i ett rum som går att stänga och som hantverkarna inte behöver gå in i, och lägg ömtåliga saker i lådor. Om något ändå skadas, se frågan om ägodelar som försvinner eller skadas.
Hur fungerar nycklar och lås under ett stambyte?
Under stambytet byter entreprenören oftast låscylindern i ytterdörren mot ett tillfälligt bygglås. Då behöver du inte lämna ut dina egna nycklar, och entreprenören har kontroll över vilka nycklar som finns. Hur många nycklar hushållet får, och hur du beställer fler, ska framgå av informationen före start.
Hantverkarna ska låsa när de arbetar i lägenheten och när de går, och hålla uppsikt när dörren står öppen för transporter. Lås också själv när du lämnar lägenheten. När arbetet är klart sätts ditt vanliga lås tillbaka, om inget annat har avtalats.
Kommer alla hantverkare att ha tillgång till nycklarna för min lägenhet under stambytet?
Nej, inte till dina vanliga nycklar. Med ett bygglås får bara de hantverkare som behöver komma in i din lägenhet en nyckel, och entreprenören ska hålla ordning på vilka nycklar som är utlämnade. I mindre fastigheter förekommer det att de vanliga nycklarna används, men då ska du få veta det i förväg.
Har du hemtjänst eller hemsjukvård behöver nyckelrutinen fungera även för vårdpersonalen, så säg till i god tid. När ditt eget lås är tillbaka är det återigen bara du som har nycklar.
Påverkar ett stambyte de boendes källarförråd och vindsutrymmen?
Oftast inte. Det brukar gå att bestämma ganska exakt var stammarna går i källaren, och de går oftast på andra ställen än förråden. Om stammarna ändå passerar genom förråd påverkas bara de förråden. Berörda boende får särskild information och brukar få hjälp med tillfällig förvaring medan arbetet pågår.
Vindsförråd påverkas normalt inte, eftersom stammarna sällan dras upp på vinden. Om föreningen eller fastighetsägaren samtidigt planerar att bygga om vinden till bostäder måste dock alla tömma sina vindsförråd enligt de beslut som har fattats.
Kan köket användas för matlagning under ett stambyte?
Ofta går det, men med begränsningar. Köket rivs normalt inte vid ett rent stambyte, och du kan oftast laga mat, men utan vatten och avlopp. Eftersom köksstammarna också byts blir det damm och smuts i köket, så det är bäst att laga mat före och efter hantverkarnas arbetsdag.
Alla kan dock inte använda sitt kök. Om köket helrenoveras eller elen byts samtidigt kan det vara helt ur funktion under en period, och i undantagsfall gäller det även vid ett rent stambyte. Planera i så fall för enklare matlagning, till exempel med en mikrovågsugn i ett annat rum. Läs mer om stambyte i kök.
Måste badrummet tömmas på alla prylar?
Ja. Badrum och toaletter måste tömmas helt på inredning och på allt som brukar förvaras där, eftersom väggar, tätskikt och golv ska rivas och bilas upp för att hantverkarna ska komma åt och byta stammarna. Det gäller även skåp och hyllor som du själv har satt upp, om inget annat har sagts.
Ofta måste även delar av köket monteras ned, till exempel diskbänksskåpet, så att hantverkarna kommer åt rören där. Exakt vad du ska tömma och när får du veta före start. Töm i god tid, så att arbetet kan börja enligt tidsplanen.
Badrum, kök och tillval 17 frågor
Varför måste badrummen renoveras i samband med ett stambyte?
Oftast går stammarna i badrummets väggar och golv. För att komma åt dem måste kakel, klinker och tätskikt rivas, och ett tätskikt går inte att laga när golvet har brutits upp. Badrummet måste då byggas upp på nytt enligt dagens regler: Boverkets nya byggregler och branschreglerna för våtrum, sedan 1 januari 2026 GVK:s Säkra Våtrum 2026 eller Byggkeramikrådets regler.
Följs inte branschreglerna kan ersättningen vid en framtida vattenskada minska eller utebli. Gamla handfat och toaletter är dessutom sällan värda att montera tillbaka. Läs mer om badrummet vid stambyte.
Vad är fördelen med att utföra ett stambyte i samband med badrumsrenovering?
Badrummet och stammarna hänger ihop. Ett nytt badrum ska hålla i många år, och det är dyrt att renovera. Ingen vill behöva riva ett nytt badrum några år senare för att stammarna bakom väggarna måste bytas.
Att göra båda sakerna samtidigt är därför nästan alltid det mest kostnadseffektiva. Väggar och golv öppnas bara en gång, de boende störs bara en gång, och rör, tätskikt och ytskikt får samma ålder. Det omvända gäller också: planerar föreningen ett stambyte inom några år är det klokt att vänta med egna badrumsrenoveringar. Läs mer om badrum vid stambyte.
Kommer rörledningar i badrummet att dras på samma sätt som tidigare?
Inte alltid. Dagens regler skiljer sig från dem som gällde när huset byggdes. Sedan övergångstiden tog slut 30 juni 2026 gäller bara Boverkets nya byggregler, och sedan 1 januari 2026 gäller branschreglerna Säker Vatteninstallation 2026:1 och Säkra Våtrum 2026.
Reglerna begränsar bland annat hur rör får dras genom våtzonen, alltså de väggytor och golv som blir blöta. Därför ändras ofta installationer som tidigare gick genom väggen i duschen eller i golvet. Vattenledningar dras i stället gärna i taket eller utanför våtzonen och leds ned till blandare och toalett, så att ett läckage upptäcks och inte skadar konstruktionen. Läs mer om regler och lagar vid stambyte.
Vad kommer att hända med badrum och kök vid ett stambyte?
Badrummet blir i regel helt nytt, eftersom så mycket måste rivas att redan en återställning blir en helrenovering. Köket hanteras olika: ibland återställs det bara efter att köksstammen har bytts, ibland helrenoveras det samtidigt.
Vad som gäller i ert hus beslutas av föreningen eller hyresvärden och presenteras på informationsmötena. Läs mer om badrummet och köket vid stambyte.
Kommer badrum och kök att ha samma disposition efter slutfört stambyte?
Oftast ja. Det vanligaste, både i hyreshus och i bostadsrättsföreningar, är att toalett, handfat och dusch hamnar på ungefär samma platser som tidigare, eftersom stammarnas läge styr.
Skillnader är vanligast vid kassett- eller prefabstambyte, där de nya rören samlas i en installationsvägg eller ett nytt rum byggs inuti det gamla, så att toalett eller handfat kan behöva flyttas och badrummet blir något mindre. Dagens regler för våtrum kan också kräva att vissa placeringar ändras. Vill du själv ändra planlösningen kan det ofta göras som ett tillval, se frågan om att bygga om badrum och kök.
Är det möjligt att slippa renovering av badrummet?
Oftast inte. När stammarna går i badrummets väggar och golv måste badrummet rivas och byggas upp igen. Ett nyrenoverat badrum kan ibland sparas, om stammarna kan bytas på annat sätt, till exempel via köket eller ett nytt schakt, och om en besiktning visar att badrummet håller dagens standard. Det ska i så fall regleras i kontraktet.
Badrum som byggs om till föreningens standard betalar föreningen. Att bygga om badrummen till dagens standard räknas dock som en förändring av lägenheten, och då gäller särskilda beslutsregler, se Stambyte i BRF: vem beslutar? När metoden kan skona badrummen beskriver vi i Stambytesmetoder.
Går det att sätta in det gamla badrummet utan extra kostnad?
Nej, oftast inte när det gäller porslin som handfat och toalett. Tätningar och anslutningar förstörs när de monteras ned, och gammalt porslin passar ofta inte de nya anslutningarna. Det blir därför nästan alltid billigare att sätta in nytt. Dessutom ska de nya installationerna uppfylla dagens branschregler.
Lösa badrumsmöbler, speglar och annan inredning kan du däremot ofta sätta upp igen när badrummet är klart. Vad som ingår i standardpaketet för alla medlemmar beslutar föreningen före stambytet. Vill du behålla något särskilt bör du ta upp det med föreningen och entreprenören i god tid. Läs mer om badrum vid stambyte.
Kan boende välja vilken inredning de önskar i badrum och kök efter stambytet?
Ja, på två sätt. Antingen väljer du bland entreprenörens tillval innan arbetet börjar, eller så väntar du och byter inredning senare, själv eller med en annan firma. Väntar du, tänk på att det finns lagkrav på behörighet för elarbeten, att tätskikt och vatteninstallationer bör göras av behöriga företag och att vissa ändringar kräver styrelsens tillstånd.
Som hyresgäst är valen färre och bestäms av hyresvärden, se frågan om egna val som hyresgäst.
Hur går det till att göra egna val och är detta en möjlighet vid stambyte?
Ja, egna val erbjuds nästan alltid i någon form, från badkar eller dusch och färg och format på kakel och klinker till köksutrustning och badrumsinredning.
På ett informationsmöte före stambytet får du veta vilka val som finns, vad de kostar och när de måste vara gjorda, så att entreprenören hinner planera och beställa. Ofta görs valen i en webbtjänst, och ibland finns en visningslägenhet eller utställning i huset. Håll den sista dagen för val, eftersom sena val kan försena arbetet i hela trappuppgången. Läs mer om tillvalsprocessen.
Erbjuder fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen olika material och inredning?
I en bostadsrättsförening beslutar föreningen om en standard som ingår i entreprenaden, och oftast får entreprenören i uppdrag att ta fram ett sortiment av material och tillval som medlemmarna kan välja från. Det finns också föreningar där medlemmarna själva får ordna mer av inredningen, men det är ovanligare i dag eftersom det försvårar planeringen och kontrollen.
För hyresgäster är det fastighetsägaren som bestämmer material och inredning och vilka valmöjligheter som ska finnas. Hur ett bra standardutbud kan se ut beskriver vi i frågan om rekommenderat standardutbud.
Vad är rekommenderat att inkludera i ett standardutbud för boende i kombination med ett stambyte?
För fastighetsägare rekommenderar vi ett standardutbud där hyresgästerna kan välja mellan dusch och badkar och mellan några färger och format på kakel och klinker, gärna kompletterat med ett exklusivare paket för badrum, toalett och kök, inom ett förvalt sortiment.
För en bostadsrättsförening rekommenderar vi ett genomtänkt standardpaket för badrum och kök som ingår för alla. Det ger ofta ett bättre pris och räcker för många, och den som vill ha mer gör tillval. Bestäm standard och tillval före upphandlingen, så att anbuden blir jämförbara. Läs mer om upphandling av stambyte.
Vilka förändringar kan göras i en lägenhet i samband med ett stambyte?
Eftersom väggar och golv ändå öppnas går det att göra mycket i lägenheten samtidigt, till exempel dra ny el, lägga nya golv, flytta en vägg eller totalrenovera hela lägenheten. Det blir billigare än att göra det senare och riva det nya igen. Större badrum och kök tar vi upp i frågan om att bygga om badrum och kök.
Tänk på att ändringar av ledningar, ventilation och bärande konstruktion kräver styrelsens tillstånd, och att större åtgärder kan kräva bygglov eller anmälan. Vilka regler som gäller finns i Regler och lagar vid stambyte.
Finns det hantverkare som kan utföra de ändringar jag önskar, eller kan jag anlita en annan firma som gör mina renoveringar under stambytet?
Det beror på vilka ändringar du vill göra och vad entreprenören kan erbjuda. Frågan gäller främst bostadsrättshavare, som har större rätt att göra egna förändringar. De flesta ändringar kan beställas som tillval från den entreprenör som utför stambytet.
Att anlita en egen firma under själva stambytet går oftast inte. Det står normalt i kontraktet att inga andra entreprenörer får arbeta i lägenheterna under byggtiden, eftersom de kan störa arbetet, tidsplanen och ansvarsfördelningen vid fel. Kan entreprenören inte utföra det du vill är det bättre att vänta till efter stambytet. Vad som gäller för egna elarbeten tar vi upp i El och ventilation vid stambyte.
Vilka förutsättningar finns det för egna val i bostadsrättsföreningar?
Goda. Inom ramen för föreningens beslut och entreprenörens utbud bestämmer du själv hur badrum, toalett och kök ska se ut, och du betalar själv det som går utöver standarden i föreningens kontrakt.
Ändringar som berör ledningar för vatten och avlopp, ventilation, bärande konstruktion eller som annars är väsentliga kräver styrelsens tillstånd enligt 7 kap. 7 § bostadsrättslagen. För tillval som du själv beställer och betalar kan du få rotavdrag, se ROT-avdrag vid stambyte.
Vilka förutsättningar finns för egna val som hyresgäst?
Som hyresgäst är möjligheterna till egna val alltid mer begränsade, eftersom det är fastighetsägaren som äger lägenheten och bestämmer ramarna. Hos en mindre fastighetsägare finns det ibland inga egna val alls.
Större fastighetsägare och hyresvärdar erbjuder ofta ett urval av paketlösningar för inredningen, och ibland kan du också välja kakel och klinker eller inredning i kök och badrum. Standardhöjande val kan ge en högre hyra, och åtgärder som höjer lägenhetens standard kräver ditt godkännande eller tillstånd från hyresnämnden. Läs mer om stambyte i hyresrätt.
Finns det möjligheter att bygga om till större badrum/kök under ett stambyte samt ändra dispositionen i dessa rum?
Ja, som bostadsrättshavare finns det ofta goda möjligheter att bygga ut badrummet, göra en toalett större med dusch eller badkar eller ändra planlösningen i kök och badrum. Önskemålen ska meddelas entreprenören i god tid före start, helst redan när tillvalen samlas in.
Rören till blandare, toalett och diskbänk kan också flyttas, om husets konstruktion och dagens våtrumsregler tillåter det. Det är en ändring av ledningar för vatten och avlopp, och därför behöver du styrelsens tillstånd. Det som går utöver föreningens standard betalar du själv. Läs mer om badrum och tillval.
Vilka andra tillval och uppgraderingar kan göras i samband med ett stambyte?
Vanliga tillval är exklusivare kakel och klinker, golvvärme, handdukstork, annan badrumsutrustning, nytt kök och nya golv, och ibland en totalrenovering av hela lägenheten. Sedan 2026 kräver branschreglerna dessutom aktivt läckageskydd i köket vid nya installationer, så fråga vad som redan ingår innan du väljer.
Det som oftast begränsar är vad den valda entreprenören kan utföra, eftersom föreningen normalt inte släpper in andra entreprenörer under stambytet. Därför bör tillvalen finnas med redan i förfrågningsunderlaget, så att entreprenören kan erbjuda det medlemmarna efterfrågar. Vilka tillval som ger rotavdrag går vi igenom i ROT-avdrag vid stambyte.
Besiktning och garantier 10 frågor
Vilka besiktningar utförs innan, under och efter ett stambyte?
Ett stambyte besiktigas i flera steg:
- förbesiktning av lägenheter och gemensamma utrymmen före start
- kontroller och delbesiktningar under bygget, till exempel av tätskikt innan de byggs in
- slutbesiktning när arbetet är klart
- efterbesiktning av de fel som noterades vid slutbesiktningen
- garantibesiktning före garantitidens slut.
Dessutom ska byggnadsnämnden ge slutbesked innan det nya tas i bruk. Vad som händer vid varje besiktning, och vem som gör vad, beskriver vi i Besiktningar vid stambyte.
Sker både en förbesiktning och en slutbesiktning?
Ja, båda görs, men de har olika grund. Förbesiktningen dokumenterar skicket innan arbetet börjar, och slutbesiktningen avgör om entreprenaden kan godkännas. Slutbesiktningen följer av entreprenadkontraktet, normalt enligt AB 04 eller ABT 06, och inte av plan- och bygglagen.
Det plan- och bygglagen kräver är i stället att byggnadsnämnden ger slutbesked när kontrollerna i kontrollplanen är gjorda. En godkänd slutbesiktning och ett slutbesked är alltså två olika saker, och föreningen behöver båda. Läs mer om slutbesked och om besiktningarna.
Varför utförs en förbesiktning av lägenheten?
Förbesiktningen dokumenterar skicket i lägenheten innan stambytet börjar, ofta med foton och protokoll. Då finns det ett underlag om något skulle skadas under bygget.
Det skyddar båda parter. Den boende och föreningen kan visa vilka skador som har uppstått under stambytet och som entreprenören ska ersätta, och entreprenören slipper krav för fel och skador som fanns redan innan och som inte har med arbetet att göra. Var gärna hemma vid förbesiktningen och peka ut sådant du vill ha dokumenterat, till exempel sprickor, repor i golv eller skador på snickerier.
Vad är en slutbesiktning?
Slutbesiktningen avslutar själva entreprenaden. En opartisk besiktningsman, som föreningen utser, kontrollerar att arbetet är utfört enligt kontraktet och de handlingar och regler som kontraktet hänvisar till. Besiktningsmannen bör vara erfaren och gärna certifierad.
Om det inte finns några allvarliga fel godkänns entreprenaden. Mindre fel antecknas i protokollet och ska åtgärdas av entreprenören, vilket kontrolleras vid en efterbesiktning. Finns det allvarliga fel godkänns inte entreprenaden, och då görs en ny slutbesiktning när felen är åtgärdade. Godkännandet är viktigt, eftersom garantitiden börjar löpa då. Läs mer om besiktning vid stambyte eller om Danixos besiktningar.
Vilka kan medverka vid olika besiktningar kopplade till stambytet?
Vid besiktningarna deltar besiktningsmannen, beställaren, det vill säga bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren, och entreprenören. Ofta är också föreningens projektledare med.
De boende är inte part i entreprenaden, men de kan ofta vara med när deras egen lägenhet besiktigas och peka ut sådant de har noterat. Många föreningar samlar också in de boendes synpunkter i förväg, så att besiktningsmannen kan kontrollera dem. Läs mer om hur slutbesiktningen går till.
Vad är en garantibesiktning?
En garantibesiktning görs innan garantitiden går ut. Den kontrollerar att det som godkändes vid slutbesiktningen har hållit och om det har uppstått nya fel som beror på arbetet. Fel som entreprenören ansvarar för ska entreprenören åtgärda.
I praktiken görs den ofta efter två år och före femårsgränsen. Det är föreningen som beställare som ska kalla till garantibesiktningen i tid, och missar ni den riskerar ni att gå miste om möjligheten att få fel åtgärdade. Hur långa garantierna är tar vi upp i frågan om garantier efter stambytet.
Varför är det viktigt att inspektera och utföra besiktningar i samband med ett stambyte?
Därför att fel i ett stambyte ofta döljs bakom kakel och i bjälklag och blir dyra att rätta i efterhand. Kontrollerna fyller två syften. Vissa krävs enligt plan- och bygglagen: arbetet ska följa den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet, och nämnden ger slutbesked först när kontrollerna är gjorda.
Förbesiktning, slutbesiktning och garantibesiktning görs i stället enligt entreprenadkontraktet för att skydda föreningen. De säkerställer att ni får den kvalitet ni har betalat för och att fel åtgärdas medan entreprenören ansvarar för dem. Vad styrelsen själv bör kontrollera finns i Besiktningar vid stambyte.
Finns det några garantier efter ett avslutat och utfört stambyte?
Ja. Efter godkänd slutbesiktning börjar en garantitid löpa. Enligt AB 04 och ABT 06 är garantitiden normalt fem år för entreprenörens arbete, om inget annat har avtalats. För vissa material och varor gäller två år. Längre garantier kan avtalas, till exempel för tätskikt.
Under garantitiden ska entreprenören åtgärda fel som beror på arbetet. Enligt AB 04 ansvarar entreprenören dessutom i tio år från godkänd slutbesiktning för väsentliga fel som har orsakats av vårdslöshet. Bestäm i kontraktet hur lång garanti som ska gälla och vad den omfattar. Läs mer om garantitid och garantibesiktning.
Vilka försäkringar finns det på ett avslutat och utfört stambyte?
Det finns ingen särskild försäkring för ett färdigt stambyte. Fel i arbetet hanteras genom garantin, och skulle entreprenören gå i konkurs under garantitiden är det den säkerhet som kontraktet kräver som skyddar föreningen.
Huset omfattas som vanligt av föreningens eller fastighetsägarens fastighetsförsäkring. Med nya stammar blir ersättningen vid en vattenskada ofta bättre, eftersom villkoren gör åldersavdrag och kan ta ut extra självrisk vid läckage från gamla installationer.
Vem är ansvarig för att hantera eventuella klagomål och synpunkter på hur ett stambyte utförs eller efter ett avslutat stambyte?
Under bygget tar du upp synpunkter med projektledaren eller med entreprenörens arbetsledare eller platschef. Löser det sig inte, kontakta föreningen eller fastighetsägaren.
Har du synpunkter på arbetet i din lägenhet när det är klart, lämna dem till föreningen eller besiktningsmannen före slutbesiktningen, så att de kan kontrolleras. Fel som du upptäcker under garantitiden anmäler du normalt till föreningen eller hyresvärden, som för dem vidare till entreprenören. I vissa projekt anmäler de boende fel direkt till entreprenören eller till föreningens konsult. Hur en tydlig väg för klagomål kan läggas upp beskriver vi i Information till boende vid stambyte.
Försäkring, säkerhet och miljö 13 frågor
Vad anser försäkringsbolagen om stambyte?
Försäkringsbolagen ser gärna att uttjänta stammar byts, och villkoren gör att det lönar sig. Försäkringen slutar inte gälla för att stammarna är gamla, men själva röret som läcker ersätts normalt inte, bolagen gör åldersavdrag och många villkor har en extra självrisk för läckage från gamla installationer, till exempel ett halvt till ett prisbasbelopp (59 200 kronor år 2026).
Ju äldre stammarna är, desto större del av kostnaden för en vattenskada får föreningen alltså bära själv. Läs ert eget villkor och tala med försäkringsbolaget när ni planerar stambytet. Vad det betyder för föreningen och styrelsen beskriver vi i Styrelsens ansvar vid stambyte.
Gäller min hemförsäkring vid ett stambyte?
Ja, de flesta hemförsäkringar gäller även under ett stambyte. Hemförsäkringen skyddar dina egna saker, till exempel om de stjäls eller skadas. Många försäkringsbolag vill dock att du meddelar dem att ett stambyte ska göras, så kontakta ditt bolag i god tid och läs villkoren.
Bor du i bostadsrätt bör du också kontrollera att du har ett bostadsrättstillägg, som täcker sådant i lägenheten som du själv ansvarar för enligt stadgarna. Skador som entreprenören orsakar ska i första hand ersättas av entreprenören och dennes försäkring.
Behövs det tecknas några extra försäkringar för boende när ett stambyte ska utföras?
Nej, normalt räcker hemförsäkringen, och för bostadsrättshavare även bostadsrättstillägget. Har du ingen hemförsäkring bör du teckna en, oavsett stambyte.
Fråga ändå ditt bolag om det har särskilda villkor när bostaden är en byggarbetsplats, till exempel vid stöld när lägenheten har ett tillfälligt bygglås. Det är bättre att känna till dem innan något händer.
Vilken säkerhet finns om ägodelar skulle försvinna eller skadas under ett stambyte?
Om dina saker stjäls eller skadas under stambytet är det i första hand din hemförsäkring som gäller, med självrisk enligt den. Kontrollera villkoren och kontakta ditt försäkringsbolag om något är oklart.
Om skadan har orsakats av entreprenören eller hantverkarna ska entreprenören stå för den, och entreprenören ska ha en försäkring som täcker sådana skador. Anmäl skadan direkt till projektledaren eller entreprenören och dokumentera den med foton. Förbesiktningen och dina egna bilder från före starten gör det lättare att visa vad som har hänt. Förvara värdesaker säkert, så minskar risken.
Finns det några garantier under den tid ett stambyte utförs?
Inte i egentlig mening, eftersom garantin börjar löpa först när slutbesiktningen är godkänd. Under bygget är det i stället entreprenörens ansvar enligt kontraktet och tre slags försäkringar som gäller:
- de boendes hemförsäkringar för deras egna saker
- entreprenörens försäkringar för skador som arbetet orsakar
- föreningens eller fastighetsägarens fastighetsförsäkring för allt annat.
Täcker fastighetsförsäkringen ett stambyte och andra renoveringar?
Nej, fastighetsförsäkringen betalar inte själva stambytet, eftersom det är planerat underhåll. Skador och fel som kan kopplas till arbetet ska i första hand täckas av entreprenören och entreprenörens försäkringar.
Fastighetsförsäkringen gäller ändå som vanligt för huset, till exempel vid brand eller vid skador som inte har med arbetet att göra. Meddela försäkringsbolaget att stambytet ska göras och fråga om bolaget har några krav, till exempel på brandskydd vid heta arbeten.
Har entreprenören egna försäkringar som täcker eventuella skador vid stambyte?
Ja. Totalentreprenören och alla underentreprenörer ska ha de försäkringar som behövs för arbetet. Enligt AB 04 och ABT 06 ska entreprenören ha en entreprenadförsäkring som omfattar både skador på själva entreprenaden och skadeståndsansvar för skador på annans egendom, till exempel föreningens hus och de boendes saker.
Det är entreprenörens försäkringar som i första hand ska täcka de fel och skador som kan härledas till stambytet. Be alltid om att få se försäkringsbeviset innan kontraktet skrivs, och kontrollera att försäkringsbeloppen räcker för ett projekt av er storlek. Läs mer om upphandling av stambyte.
Hur känner man igen att de som vistas i och utanför lägenheterna verkligen är hantverkare som arbetar i projektet?
Seriösa entreprenörer är noga med säkerheten. På informationsmötet före start får du veta hur du känner igen den personal som ska arbeta i din lägenhet.
Hantverkarna bär oftast arbetskläder med företagets namn, och de som arbetar på en byggarbetsplats ska normalt kunna visa ett ID06-kort med foto och arbetsgivare. Är du osäker på en person kan du alltid be att få se kortet och kontrollera uppgifterna med projektledaren, föreningen, hyresvärden eller entreprenören. Släpp aldrig in någon som du inte är säker på. Läs mer om vad som händer under stambytet.
Vem har miljöansvaret under den tid som ett stambyte utförs?
Det praktiska miljöansvaret på arbetsplatsen ligger hos entreprenören enligt kontraktet: att följa lagar och föreskrifter, sortera och ta hand om avfallet och använda godkända material. Ofta utses en person som ansvarar för miljöfrågorna i projektet.
Föreningen eller fastighetsägaren har ändå ett ansvar som byggherre, bland annat för att farliga ämnen inventeras före rivning. Vad det innebär tar vi upp i frågan om föreningens miljöansvar.
Vilka miljöregler gäller under ett stambyte?
Grunden är miljöbalken. Till det kommer regler om avfall och farligt avfall och särskilda regler för asbest och PCB. För asbest gäller sedan 19 december 2025 skärpta regler: gränsvärdet är tio gånger lägre än tidigare, och tillstånd från Arbetsmiljöverket krävs för både rivning och sanering. Sedan 1 juli 2026 ska byggherren dessutom lämna ett förslag till avfallshanteringsplan senast fem arbetsdagar före ett tekniskt samråd.
Många entreprenörer har också en egen miljöpolicy, och vid val av byggprodukter används ofta BASTA, ett system som visar att produkterna inte innehåller farliga ämnen. BASTA ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet och Byggföretagen. Läs mer om asbest vid stambyte.
Vad händer om föreskrifter och regler inte följs under stambytet?
Om miljöreglerna inte följs kan kommunens miljönämnd, som är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken, ingripa. För asbest och arbetsmiljö är det Arbetsmiljöverket som har tillsynen. Myndigheterna kan förelägga om rättelse, förena besluten med vite och ta ut miljösanktionsavgift, och allvarliga överträdelser kan leda till åtal.
Eftersom entreprenören har det praktiska miljöansvaret på arbetsplatsen är det i första hand entreprenören som får rätta till problemet och stå för följderna. Föreningen kan ändå drabbas, till exempel av förseningar, så det är viktigt att miljökraven följs upp under bygget.
Kan boende och lägenhetsinnehavare medverka till en bättre miljöpolicy?
Ja, på samma sätt som i vardagen: genom att sortera sitt eget avfall, inte slänga något i byggcontainrarna och följa de instruktioner som entreprenören och föreningen ger. Den som rensar ut inför stambytet kan också lämna möbler och prylar till återbruk i stället för att slänga dem.
I övrigt är det entreprenören och föreningen som ansvarar för miljöarbetet i projektet. Som medlem i en bostadsrättsförening kan du dock framföra önskemål, till exempel om miljökrav på material och avfallshantering, innan förfrågningsunderlaget tas fram.
Har bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren något miljöansvar i samband med ett stambyte?
Ja. Det praktiska ansvaret på arbetsplatsen ligger hos entreprenören, men som byggherre ska föreningen se till att asbest, PCB och andra farliga ämnen inventeras före rivning och att det finns en plan för hur byggavfallet tas om hand.
Föreningen ansvarar också för att ställa miljökrav i förfrågningsunderlaget, till exempel på metoder och material, och för att följa upp att entreprenören uppfyller dem. Vad styrelsen ska kräva före, under och efter rivningen finns i Asbest vid stambyte.
Ingen fråga matchar din sökning.
För styrelser och fastighetsägare: ställ frågan direkt till oss. Kontakta oss så pratar vi.
Ställ din fråga

